L’Artisan Havana Vanille (Vanille Absolument)

En doft, som jag inte kan bestämma var kan jag placera den – är det på min ”me likey” hylla, eller alldeles tvärtom? En doft som är så udda, men ändå så lockande…

Såhär luktar man om man precis ätit frukost på en amerikansk diner. Fast utan stek-stanken. En diner som är känd i alla stater av sina underbara pannkakor…

Orientalisk vanilj. Inte som Serge Lutens’ Un Bois Vanille, mer som Guerlains Spiritueuse Double Vanille. Mycket vanilj, mycket tonkabönor…crème brûlée, nystekta amerikanska pannkakor med lönnsirap. En nypa lakrits. Smöriga Walkers Shortbread.

Gammaldags vaniljglass. Och ett glas god rum till det. Plus lite söt, fuktig kvalitetstobak. Låter tungt? Kanske det, men denna komposition är inte söt, är inte tung. Den är otroligt väl balancerad indeed. Rätt så linjär måste jag också säga. Jag fångar inte upp många ändringar här, men det står mig inte alls.

Det är ett säkert kort på kontoret, ingen kaxighet i denna. Det kan orsaka lite oftare fikapauser bara för den för tankarna till något nybakat och mumsigt – utan att man själv doftar som en vaniljlängd ;). Någon på Fragrantica skrev att ”It’s a dirty, smokey, boozy, stinky vanilla”. Om den här är boozy så jag kan slå vad att den enda booze den personen kommit i kontakt med i sitt liv måste varit Bailey’s. Hahaha!