Vinter. Jul. Spiritualitet. Väldoft.
Guld. Rökelse. Myrra.
Solens tårar.
Det finns några parfymer som jag kan förknippa med ovanstående ord, men just denna kommer inte från Gulfen i rik oljeform. Denna kommer faktiskt från Frankrike och ett relativt nytt parfymhus – Atelier des Ors. I deras portfolio finns det än så länge 7 dofter av högsta kvalité. Idag tänkte jag skriva om en som passar väldigt, väldigt fint i vintertid – Larmes du Désert, Öknens Tårar. Du kan undra vad har öknen med vinterdofter att göra men när man tittar på ingredienserna så börjar allting falla på plats. Tunga, varma noter av hartser – härliga, krämiga benzoin tillsammans med nästan glödande amber ser ut som gyllene bärnstensdroppar. Känslan boostas ytterligare med guldpartiklarna som flyter omkring i parfymen. Detta tillsammans med rökelse understryker doftens spiritualiska sida. Men denna rökelse liknar inte alls den kalla kyrkorökelsen, olibanum eller andra av den sorten, denna har en väldigt harmonisk, elegant och lätt rökelseton, lite som i Armani Privé Encens Satin eller vissa japanska rökelser. Det kan också vara cypress som bidrar till denna känsla. Allt detta gör att Larmes du Désert är enligt mig en optimal komposition för riktigt kalla dagar.
Det som gör denna doft levande, annorlunda och beroendeframkallande (jag kan inte sluta sniffa på mina armar!) är också en blandning av träiga toner både i hjärtat och i basen. Jag kan känna ceder och guajak där. Och att guajak ger en varm känsla i parfymer vet vi redan om, men ceder brukar vara mer vass, även uppfriskande. Här är cedertonerna tolkade på ett annorlunda sätt – jag upplever nästan att vi har med uppvärmda cederträflisor att göra här. (Inte för att jag vet hur uppvärmda cederträflisor doftar som, men just den känslan är väldigt tydlig :D). Helheten är komplex och fascinerande som stora bärnstensklumpar med flera tusen år inlåsta i den mystiska gyllene formen. Det som jag uppskattar här är också doftens tydlighet – inga krusiduller kring öppningsnoterna, den är bestämd från början till slut och den vet vart den ska vidare någonstans. Inga småblyga blomtoner, inga onödiga citrusbaletter, precis som jag vill ha det! I basen kan vi också uppleva en nypa torr patchouli som balanserar den orangeglödande doft med en olivgrön ton, de går så bra ihop!
Doften är väldigt varm, torr utan att vara söt. Väldigt unisex i sin träighet också. Väldigt… hövlig. Det som gör denna till en parfym av högsta kvalité är (förutom ingredienserna) dess projektion. Larmes du Désert trots att den kan klassas som ”tung” är diskret och elegant, den tar inte över omgivningen men är ändå väldigt tydlig i sin karaktär – det är ett trick som inte alla parfymörer kan hantera. Det är imponerande!
Näsan bakom alla märkets dofter heter Marie Salamagne och är känd från samarbeten med Jo Malone, Maison Martin Margiela, Oriflame, Nina Ricci, Mugler, YSL och Yves Rocher (Larmes och Accord Chic har faktiskt samma DNA).
God fortsättning på er!
K.
Bottega Olfattiva Doftkonst och blogg 