Allora, nyheter från Florens. Pitti Fragranze 2018.

Jag vet, det går segt nu. Jag vet att jag inte skriver så mycket här. Men väldoftande tankar bubblar fortfarande i min hjärna som Dom Perignon i champagneglas. Men jag hinner inte att skriva ner dem 😦 Jag jobbar så mycket just nu så jag knappt hinner träffa mina vänner så bloggen får tyvärr vänta.

Men men, jag hittade en lucka för att åka till Florens naturligtvis, det var ju inplanerat sedan i våras och jag såg väldigt mycket fram emot det, som vanligt. I år planerade jag faktiskt att upptäcka några nya märken istället för att spendera tid med folk jag redan känner och deras dofter som jag också redan känner. Men det fanns ju lite tid över för florentina och spritz. Och många goda negronis. Och konst. Och promenader. Lllllooove it!

Jag har egentligen mer att skriva om än bara parfymnyheter, men den här gången tänkte jag skriva om olika delar separat (jag får lite ångest av att planera mastodontinlägg på sistone :O ). Så vi kan väl börja med själva parfymer.

Vad fanns där som är värt att nämna?

Jo, disclaimer – några märken har jag missat eller var inte särskilt intresserad utav så dem skippar vi, ok? 😉 Och många parfymhus har lanserat nya kompositioner i Milano i våras (läs här) så det väntade inget nytt från dem i Florens (som härliga UERMI till exempel, men det kommer nyheter lagom till nästa Esxence).

Men vidare till highlights.

Först och främst – min trappuppgång. Sådana här vackra sprickor, bara i Italien… ❤

Härliga Francesca Bianchi  presenterade sin nya, förföriska och lite småvilda The Lover’s Tale. Gillar du läder, animaliska toner och svettigt sex så kommer du att älska den! Men seriöst – lite vild i början, men alldeles vacker och harmonisk därefter tack vare persika och heliotrop. Passionerad och uppmärksamhetsväckande doft!

Dusita Parfums ställde ut sina vackra kompositioner, vi fick ett preview (pre-sniff) av en överraskning som kommer att avslöjas inom kort. Mer än så får jag inte säga, men håll utkik för det är så värt det! 😉 De små flaskorna på bilden innebär att i Dusitas butik i Paris kan man nu delta i en parfymworkshop och skapa sin egen doft. Kul! Btw, vill du också göra det så finns det 2 platser kvar till lördagens parfymskapande med mig (och ett nytt datum i december). Läs mer och anmäl dig här.

Technique Indiscrete presenterade sin nya Jerusalem, en romantisk och vacker, jordig och herbal komposition som vacker barndomsminnen hos många. Jag tror nog att jag skulle behöva träffa den igen :).

En av mässans största satsningar – i samband med lansering av den definitivt annorlunda doften but not today har UNUM med den excentriska kreatören Filippo Sorcinelli bjudit på spännande evenemang (snart på bloggen, förhoppningsvis 😉 ). Själva doften väcker ångest i mig – den är fokuserad kring metalliska, blodliknande toner, liljor och kastoreum. Den kan upplevas som chockerande, eller hur? Och det är den. Konsten har nog rätt att vara det ibland? Ungefär som Secretions Magnifiques, men ändå lite mer genomtänkt. Om det kan skrivas så om en metallisk blomdoft med animaliska nyanser i.

Och ja, till höger – förra årets Nebbia Fitta av samma märke. Parfym med ett… missvisande namn, väldigt behaglig doft, my skin but better. Typ. En fin Fitta.

Ett helt nytt märke för mig (ja, det startades 2017 😉 ) – italienska Soul Couture. Fint utbud för de flesta krävande näsor. Jag minns att jag älskade Morphosis med kaffe, osmanthus och heliotrop, Fil Rouge med benzoin, tobak och viol, samt Weekend Postmoderno med mysk, iris, kardemumma och en spicy touch. Mer än så minns jag inte och kommer förmodligen inte på det heller då de ”hade inga samples”. Mäh.

Piraten Beaufort bjuder i år på lite gin. Inte whisky och krut, inte rum, men just gin. I samband med lansering av sitt ginmärke har de tagit fram en doft av boozy och rökt enbär – Rake & Ruin. Jag är inte helt övertygad (och har själv glömt att plocka sample för vidarebearbetning), men gillar du deras Tonnerre eller Vi et armis så blir denna som lekplats på Montessoriförskola. Lättare vindar för skeppet Beaufort.

Uh, åh! Nyheter från Santi Burgas! Primal Waters finns inte i försäljning ännu, men Santi lovar att de kommer ut till jul. Alla tre inspirerade av platser. A – Aroma de Hormiguero är härligt… svampig med nästan fuktiga toner av alger och naturligt uppfriskande mastix, balsam fir, jordig patchouli och galbanum.

N, NYC, är väldigt cologne-aktig. Detta gör att jag behöver inte gå in mer på den, men TDM!  T – Toroella de Montgri! Den väckte rejält habegär! Den påminner mig om alla mina somrar och promenader i fjället i Grekland, om den tiden jag bodde där och vi fick dricka sk. Greek Mountain Tea, tsai tou vounou, när vi var förkylda. Så herbal, så naturlig, så vildmarksaktig! Jag saknar den redan! (Hu, inte te – TDM 😉 ). Den sammankopplingen är inte konstig då TDM innehåller en massa örter och vild grönska – salvia, rosmarin, timjan, cypress, eukalyptus, lavender, kamomill, labdanum samt balsam fir för att stabilisera lite den örtträdgården (den salladen? 😀 ). MAGNIFIKT! Jag vill ha den!

Ah, på bilden till höger ser ni en limited edition av Eau Dadette – en attar med en massa animalisk oud, balsamiska toner, indolisk jasmin, ylang-ylang och ros och vem vet mer. Tung och krävande. I vacker flaska!

Det fanns naturligtvis tid att uppleva Toscana i ett nötskal, härliga Florens. Svettigt, flottigt i ansiktet, men så uberhärligt! Och tog man pauser för Aperol Spritz så var det ännu härligare 😉

Ytterligare en ny upptäckt – Jardin de France, ett gammalt franskt märke som återupplivades som Oriza L. Legrand. De presenterade en parfymlinje inspirerad av naturens krafter. Jag föll för Pierre Originelle (som tydligen skulle föreställa doften av stenar) – så luftig, modern doft av kummin, mynta och iris på ett väldigt behaglig bädd av fina träsorter.

Dags för en monstruös anledning till alla mina parfymresor – utbildning! I år lärde jag mig massor om tasmansk boroniablomma av en vacker själ från Goldfield & Banks – Dimitri Weber, och fick sniffa på boroniaabsolu. Deras nya doft, Southern Bloom, baseras just på den specifika australiensiska blomman boronia. Väldigt vacker, mångfacetterad och elegant doft med faktiskt rätt så tydlig feminin touch. En princessa! Håll utkik efter henne!

Det nya märket Sana Jardin lanserade en helt linje med olika kompositioner med riktigt fin CSR story. Ingredienserna plockas av lokal befolkning i Marocko och märket bidrar starkt till deras utveckling. Obs, jag hann inte kolla trovärdigheten på den storyn. En highlight här är utan tvekan Tiger by her side som trots klassiska ingredienser som amber, ros, patchouli, rökelse, vanilj, benzoin och kanel är innovativ och väldigt behaglig. Lite som Coromandel, fast ändå inte.

En klassisk rökelsedoft från Laboratorio Olfattivo – Sacreste. Inte särskilt annorlunda when it comes to incense, men fin och stabil.

Ett besök hos Uffizi fanns det tid för, naturligtvis. I år lite kortare som det ska vara, men man måste ju hinna med allt annat också. Bland annat promenader i den vackra staden! På bilden ser ni bland annat ett vilt fikonträd som doftade förföriskt sött! Och David. Och en trötter vid Ponte Vecchio. 😉

Håll utkik efter nya inlägg då jag har faktiskt lite mer att skriva i samband med årets Pitti Fragranze, men inte allt på en gång väl, have mercy ;).