Ursäkta sent inlägg, men idag blev jag lite golvad. Golvad över hur en parfym för ynka 220 US dollar kan dofta så billigt.
Jag var lite nyfiken på nästa prov från House of Oud då den förra, Wind Heat (här) var ett fiasko. Jag hoppades på att det är ett miss i processen. Men nu är det tyvärr bekräftat – House of Oud satsar på formen, inte innehållet.

En doft som sägs vara ”beautifully warm with resinous ambers with nuances of tobacco, cinnamon, and vanilla-soaked wood.” Ja du, kanske det kanske. Men allt känns som om dessa ingredienser var köpta på utförsäljning på Matboden. (Sorry Matboden, inget illa menat, I love you and please fortsätt leverera 3st för 10kr-avocados! I need’em!)
Hade jag inte vetat att det är en produkt som säljs i en pampig, fancy schmancy flaska för 200 euro så hade jag sagt i ett blindtest att det är någon Guess eller annan Adidas för men från slutet av 90-talet.
Lite sådär kryddigt fräsch som farsans deo. Ingen doftsjäl, den ska liksom dölja stanken.
Jag kanske låter brutal idag, men tro mig – det här är en misunderstanding! Vanilj, kanel, musköt, tonka och någon jäkla billig sötma på det. Det kanske låter intressant, men uuuuusch! Skippa! Vill du dofta Adidas deo så finns de på din närmaste Ica (Okej, Matboden🤣). Alltså, jag orkar inte skriva mer, det är inte värt det.

Åh just det – det är första gången sedan 20 dagar jag scrubbade av dagens doft och tog en annan redan mitt på dagen. Anubis blev det. Från Papillon. Så jävla bra! Kaboom! 😉
Håll tummarna för morgondagens sample! 😃







Lämna ett svar