PARFYMSKOLA, DEL 2: Eteriska oljor, doftoljor, absoluta och syntetiska ersättare

Eteriska oljor och absoluta tillhör de naturliga doftprodukter i parfymtillverkning. Vad finns det för skillnader mellan dem och varför den ena sägs vara farligare än den andra? Vad är det för skillnad mellan rosabsolu och rosolja?

Det viktigaste kriteriet är produktens framställningsmetod. Eteriska oljor framställs alltid utan några lösningsmedel eller andra substanser. Vissa växter och naturliga material lämnar dock inte ifrån sig dofter på detta sätt och då använder man olika kemiska föreningar för att få fram dem. Och då får vi absolu som slutprodukt.

Det är en förkortad version av det hela. 😉

Eteriska oljor

På butikshyllorna kan du hitta lite olika produkter såsom doftoljor, pomador, extrakter, parfymoljor, essenser mm. Dessa namn säger oss ungefär noll och ingenting. De flesta s.k. doftoljorna är syntetiska i ca 100%, de imiterar naturliga dofter. Om du är ute efter naturliga produkter leta efter eteriska oljor, men var uppmärksam och läs noga innehållsförteckning.

Doftoljor finns t.ex. att köpa på The Body Shop till låga priser. Men om du läser innehållsförteckningen noga så visar det sig att din doftolja innehåller ”hela” 3% rosolja och resterande 97% består av jojobaoljan.

Produktion av bulgarisk rosolja

Eteriska oljor utvinns genom tre grundläggande metoder: pressning, destillering och ångdestillering. Det är därför 100% naturlig substans godkänd i aromaterapi. Priserna på äkta eteriska oljor är mycket höga (ofta mer än $ 1000 per kilo).

Absoluta
Absoluta extraheras på ett annat sätt. Vi kan ta ros som exempel. Man häller petroleumeter på rosenblad, etern löser upp doftsubstanser mycket väl. När doften ”sugs upp” i etern då är det dags att sila bort rosenblad. Etern avdrivs och det som kvarstår (en fet, krämig substans) kallar vi för concrete eller resinoid. Denna substans löses i alkohol. Och igen, alkoholen avdunstar och nu får vi ABSOLU som slutprodukt. Ganska lång och krävande process, eller hur?

Tyvärr, lösningsmedel försvinner nästan aldrig i 100% så absoluta kan vara ganska irriterande för huden eller andningsvägar. Bland annat därför bör du aldrig testa oljor direkt på huden, och särskilt om du är allergisk/känslig. Men även om absoluta verkar inte vara särskilt ”rena” på det sättet så vi pratar ändå om en lyxig och högklassig produkt. Prismässigt ligger absoluta och eteriska oljor på ungefär samma nivå (OBS! Ursprung, själva växten eller rariteten spelar stor roll här!).

Ibland använder man sig av en gammal, nästan mytisk metod s.k. enfleurage. Man lägger upp hela blommor i fett som ”suger upp” aromämnnen från bladen. Väldigt charmigt process indeed, men det finns andra, mer resultatrika, mer tidseffektiva och billigare sätt. Som till exempel extraktion med hjälp av superkritisk koldioxid (koldioxid under högt tryck och temperatur) som lösningsmedel. I detta fall får man absolut i oljeliknande form och utan hudirriterande egenskaper. Varför är det möjligt? CO2 är ju en gas. Den flyr iväg från halvfabrikatet och lämnar rena absoluta utan spår av andra substanser, smart va?  🙂

Varför producerar man både rosenolja och rosabsolu?

Det finns växter som är enkla att bearbeta för att utvinna eteriska oljor, men krävande i absolutillverkning, som t.ex. apelsin. Båda produkterna doftar likadant i detta fall så det är ganska logiskt att ingen kommer att satsa på apelsinabsolu i onödan. Det finns också växter (eller delar av växter) som man inte kan utvinna olja av. Som t.ex. iris och jasmin, väldigt populära i parfymindustrin. Ibland doftskillnaden mellan absolu och eterisk olja från en och samma ingrediens skiljer sig väldigt mycket. Ros är ett bra exempel:

I eteriska oljan av Damascenerros känner vi gröna, saftiga accenter. Absolu från samma blomma doftar sötare och påminner rosenmarmelad. Förutom detta, absoluta av samma ros kan dofta på olika sätt beroende på det utnyttjade lösningsmedlet. I ett medel kan mer  damascenone lösas upp, i ett annat mer rosoxid eller mer geraniol. Detta påverkar slutdoften avsevärt.

Det är bara en mycket förkortad version av det hela, men jag vill inte riktigt köra ihjäl er med Propedeutics of perfumery-kursen :P.

Hur var det då med syntetiska ersättare?

Är syntetiska ersättare OK eller inte OK? Innan du hoppar på den vanliga ”syntetisktochkemisktärfyy”-bana, vänta lite och läs. Jag tycker att tack vare de syntetiska dofter har vi en chans att på något sätt betala tillbaka till ekosystem som vi våldtog med vår fåfänga. Dessutom går det inte att förenkla det hela till att syntetiska ingredienser är bara fel. Kvalitet är viktigast i den seriösa parfymtillverkningen och faktum är att det finns bra syntetiker och dåliga syntetiker. På samma sätt som det finns bra naturliga ingredienser och dåliga naturliga ingredienser. Frågan är bara – hur är de bearbetade?

Det finns gott om pejorativa konnotationer när vi tänker på ordet kemi. Ordet ”kemikalier” väcker motvilja och ibland rädsla, särskilt inom parfymeri – vi vill tro på den romantiska synen på parfymeri som konst, som dessutom slutade utvecklas i medeltida alkemin.

Varumärken stoltserar med naturliga ingredienser i sina parfymer. Och visst, riktigt lyxiga dofter innehåller dyrbara naturliga ämnen, men det är faktiskt jättesvårt (om överhuvudtaget möjligt) att hitta parfym som består helt utav ingredienser direkt från växtvärlden.

Syntetiska ingredienser är som en hel upplevelsegalax för våra näsor. Tack vare dem är det möjligt att skapa noter, ackorder och blandningar som inte existerar i naturen, men doftar underbart. (Kom på en av mina workshops så lovar jag – du kommer bli överraskad!) Och hallå alla allergiker! Det är syntetiska ersättare av naturliga oljor som inte irriterar er hud! Tillverkningsprocessen tämjer de allergiframkallande egenskaperna. Vi lever ju i tron att naturen är källan till de idylliska, ack så naturliga, dofter som inte är bara vackra, men framför allt säkrare än fientligt klingande syntetmaterial.

Ingenting kunde vara längre från sanningen. Denna missuppfattning beror främst på den instinktiva identifiering av eteriska oljor med deras doft. Men doften är ett sensuellt intryck som bildas i hjärnan när den mottar den olfaktoriska nervimpuls från en viss grupp av molekyler. Det som vi upplever som doften av bergamott är bara resultatet av hjärnans reaktion på några av de dussintals ämnen som finns i oljan pressad av  bergamottskal. Oljorna av naturligt ursprung är ganska oförutsägbara och just transparensen är en stor fördel med syntetiska kompositioner.

Om vi föreställer oss en droppe eterisk olja av bergamott som en låda fylld med massor av färgglada bollar och vi vet att de gula, orangea och gröna står för doft. Resten är olika ämnen – rosa, röda och lila bollar påverkar vårt nervsystem (avslappning), blåa och mörkblåa gör oss glada, medan de svarta och vita orsakar fotoallergi vid exponering för solljus. Visst är den till synes trevlig bergamott inte längre så vänlig och oskyldig, eller hur? Dessutom – lådans innehåll är inte alltid helt känd för oss.

Eterisk olja av jasmin med ursprung från plantagen X doftar vackert och är skonsam mot huden. Medan skörden från plantagen Y kan innehålla, förutom förutsägbara molekyler som vanligtvis finns i jasminolja, de molekyler som orsakar hudirritation, ögonirritation eller allergisk reaktion i luftvägarna. Och du kan tyvärr inte plocka bort de elaka bollarna från lådan.

Hoppas ni har nu lite bättre koll på olika oljor och deras framställningsprocesser. Som vanligt, ingenting i livet är bara svart eller vitt så valet här också är svårt. Vilket alternativ tilltalar dig mest?

The choice is yours :).

Just det – glöm inte att oavsett vad ni än väljer – på sommaren är ”de svarta och vita bollarna” i parfymerade produkter mycket mer aktiva! Var försiktiga med att exponera parfymerad hud för solen!

Ha en underbar sommar!

Kram,

K.