
Detta inlägg passar i många kategorier – det är utan tvekan vinterdofter (sandelträ är egentligen en not som jag använder flitigt året runt), en doft är definitivt väldigt julig med sina gourmandiga, mysiga toner. Och så platsar de bra bland mina confessions of shopaholic – perfume hauls.
Jag har bestämt mig att utforska dofter av den italienska Nobile 1942 – på europeiska parfymforum finns det många trogna fans av detta parfymhus och jag tänkte ge det chansen. De har ju trots allt ca 70års erfarenhet i branschen ;). Plus att de hade en bra utförsäljning på Mon Credo ;).
Jag fick ett trevligt paket från parfymeri Mon Credo från Polen:
Någon orkade inte slå in dem i det fina presentpappret 😛
Det är dessa två som fanns i paketet: La Danza delle Libellule och Sandalo Nobile:

För att beskriva kort mina nya skatter: La danza delle libellule betyder sländornas dans. Inspirationen till doften hämtats från Franz Lehars ”The Dance of the Dragonflies”. Namnet tyder på något efemärt, lekfullt och lätt. Men den doften är något helt annat – visst ger den tusen poäng till mysfaktorn, men det är framförallt krispiga äpplen och kryddor vi har här. En till gourmandernas gourmand. Ganska söt, men inte sådär dumt söt, med vanilj, äpplen, kanel och kokos, låter mums, eller hur? 😉 Men även fast allt låter som ett recept för en äppelpaj så är La danza inte uppenbart äppelkakig. Alla toner här har sin egen plats i paraden utan att resultera i, ja, äppelkaksmet. Jag nämnde att den inte är sötsliskig och det kan vi tacka bergamoten och cedern för. För de två ingredienserna gör att doften lägger sig inte i luftvägarna som smog över London.
Ganska tystlåten, hudnära, varm och linjär doft. En perfekt parfym för någon som vill känna sig lite mellow. Jag måste också nämna den fina handmade-flaskan, väldigt fin upplevelse i sin helhet. Den doften finns också i Exceptional Edition, men jag är lite osäker vad det egentligen betyder i detta fall ;).

Sandalo Nobile, årets nyhet. Den var jag lite rädd att beställa, ni vet hur det kan gå ibland med sandelträ som huvudingrediens – det kan bli pickles galore istället (som Tom Fords Santal Blush eller Le Labos Santal 33). Men icke! Den här gången fick jag precis det jag ville ha! Den ultimata sandelträupplevelse, yuppie! Mjölkig, pudrig, superbehaglig sandelträdoft. Inte lika avskalad, inte lika zen som t.ex. Tam Dao. Här ersätts cedern med fikonträd och det gör mig alldeles knäsvag. Iris finns här också, samt kummin och saffran i öppningen, men de två känns som någon sorts doftminnen av dessa kryddor här, inte alls för tydliga och överväldigande. Lite benzoin och varm gurjun balsam på det och så får vi en blandning som känns både avslappnande och energetiskt samtidigt. En yogadoft!

Julen är räddad! Jag har nya dofter att bli kär i!
Vilka dofter kommer du använda såhär i juletider? 🙂
4 kommentarer